Tänk på vad du säger.

Jag är inte pryd. Det kan verka så men nej, inte det minsta. Jag tycker bara att det finns vissa saker här i världen som man inte talar om med alla. Till de sakerna hör sex, magproblem och vissa andra äckliga saker .

Jag har inga som helst problem med att tala om sex i allmänna ordalag eller ens ge vissa anekdoter om sånt som hänt men specifikt sexsnack hör inte hemma mellan andra än mig och den jag har sexet med. För min del. Andra har det inte så, uppenbarligen.

Att internet är en relativt ny värld för många står alldeles klart, att många också tycks tro att bara för att man trycker ”delete” så försvinner bilder, uttalanden och handlanden. Det är inte sant. Det är inte heller så att andra inte noterar det du skriver, gör och lägger upp. Tro mig. Du kanske tror att du simmar på i din ankdamm med trygga väggar, men det finns de som har ögonen på dig.

Det försiggår mycket på nätet som kanske är av tvivelaktig natur, en hel del som är brottsligt och det fascinerar mig att vuxna människor är så naivt dumma och inte mer misstänksamma. Mot allt. Och alla.

Jag har ofta hört kommentaren att ”jag har ju inte facebook så….” i andemeningen att då finns det inte mycket om personen på nätet. Du har ingen aning om hur fel du har! En god researcher (ja, á la Lisbeth Salander) kan hitta massvis. Väldigt mycket. Sånt du inte tänker på; e-post, intresseanmälningar, tävlingar, bloggkommentarer, följa IP-adresser, även din anonyma blogg eller twitter är inte så himla anonymt egentligen.

Till detta kommer viljan att bikta sig på nätet . Många berättar saker för mig i förtroende. Det är för mig givet att tacka för förtroendet med diskretion och inte snacka om det med vem som helst hur som helst. Men varför väljer man en okänd människa på nätet att bikta sig för? Skicka bilder till ? Berätta allt möjligt för ?  Hur kan du veta vem jag är? Vad som driver mitt handlande? Vilken agenda jag har? Vad jag kan göra med vetskapen om dig?

Jag skulle ju potentiellt kunna förstöra ditt liv? För vad? För att du fick bekräftelse på att du dög? Att du är häftig? Har ett coolt liv?  Ska jag agera bekräftelse på att du har ett liv överhuvudtaget?

Absolut kan det ju vara så att du inte har någon annan än dig själv att göra illa men om du har barn, make/maka eller sambo bör du enligt min mening tänka dig för både 3 och 4 gånger innan du berättar hemlisar på nätet. Eller telefon, eller nånstans annars.

Ett råd från en bra researcher och medmänniska: tänk på vad du säger, till vem du skickar vad och vem du gör förbannad.

 Things have a habit of coming back and bite you in the ass when you least expect it. 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s