Att vara någon.

Takes more than combat gear to make a man
Takes more than a license for a gun
Confront your enemies, avoid them when you can
A gentleman will walk but never run

Det är ur Stings An Englishman in New York, en favorit.

Igår gjorde jag en analys av människor runt om mig just då. Jag kom fram till ett par saker;

Det är fruktansvärt lätt att tro att man är cool och tuff. Att låta munnen gå, att låtsas att man är nåt. Tro att man är nåt. Dra ”krigshistorier” och bevisa hur hård man är… Jag har ofta varit tjejen som man vill imponera på. Jag är inte så himla lättsåld på den punkten tyvärr, även om jag är lätt charmad.

Generellt:
För män mäts det muskler, snopp, bilar, coolast prylar eller skägg. För tjejer mäts det kläder, sexappeal och bröst. Passar man inte in blir man över… eller nej, egentligen så mäts och bedöms man som otillräcklig. Eller om man helt enkelt inte ställer upp på mätningen, då är man möjligen excentrisk men troligen dum i huvudet.

Och vissa begåvade, erfarna och fantastiska människor, de behöver inte mäta. De har redan mätt, de har redan fått veta i helt andra situationer att de duger, att de helt enkelt inte har nåt kvar att bevisa. Att umgås med såna, det är omtumlande. Det ger en läxa i ödmjukhet och framför allt tvingade det mig att lägga av den fasad jag hade satt på.

Det är inte bara en läxa, det är en eftertanke på vad som är viktigt. Vad som räknas.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s