Ensam

Jag har inga riktiga syskon. Jag hyser dock en romantisk bild av att såna hänger ihop i vått och torrt och älskar varandra oavsett. Det är kanske inte så?

När min pappa dör blir jag ensam kvar. Utan nära ”riktig” familj. Om nu inte han den där bestämmer sig för att hänga kvar. Vilket jag förstås hoppas att han gör.

Jag vill inte bli ensam. Nej, jag har inget emot att vara själv, tvärtom. Men ensam. Det är förfärligt. Så jag omger mig med goda vänner som jag tar in i mitt hjärta, som jag hoppas nästla mig in i deras hjärtan, som jag försöker skapa band med. Band så starka att det blir min familj, att jag blir en självklar del av deras vardag. Så att jag inte ska bli ensam. Sedan.

Det låter beräknande att skriva ner vilket det inte är i verkligheten, det är en del i att tycka om någon/några väldigt mycket.

Ord kan inte riktigt förklara känslan. Eller drivet av att inte vilja vara ensam, eller ens min vilja att inte vara beroende av någon annans vänner för att vara lycklig. Mina vänner betyder så otroligt mycket för mig att det ibland blir löjligt men det är dem jag litar på, de finns där för mig, jag finns där för dem.

Det låter lite patetiskt men … Det kan inte förklaras på annat vis än extra familj, extra sammanhållning, extra allt.

Mina vänner är viktiga och jag älskar dem, respekterar dem, beundrar dem, vill dem väl och sätter dem främst.

Jag kanske inte sätter mig själv främst speciellt ofta men vänner försöker jag alltid hitta tid och ork för. För de är viktiga.

För jag vill inte bli ensam. Bland annat.

Alltså – gilla mina vänner om du gillar mig. Vi kommer i paket.

Det är svårt att förklara men … Är man som jag utan syskon, utan barn så har man, hårt uttryckt, ingen som ”måste” stanna hos en när man blir gammal. Eller snarare så att man inte har någon som man är länkad till på sånt sätt.

Sätt er in i min situation, tänk dej ett liv utan dina barn, utan dina syskon. Och tänk sedan på att bli äldre. Känns så där va?

Det är en del av min … Önskan att ha så goda vänner, att ha en sån extra familj att jag har en plats i ett sammanhang, att jag får vara med.

Det är mycket komplext och svårt att förklara. Men kort sagt, mina vänner är väldigt väldigt viktiga för mig. Förstår man inte det, förstår man inte mig. Vill man inte umgås med mina vänner, vill man i längden inte umgås med mig.

Och i mitt bagage finns ju lärdomen att jag inte igen ska sätta mig i situationen att jag inte har några vänner som bryr sig om mig. Jag har redan gjort det misstaget en gång.

Inget enkelt ämne, inget enkelt sätt att få ner det i ord. Det låter kontroversiellt och patetiskt när jag läser det men jag hoppas jag kan visa på hur skrämmande det kan kännas att …. Vara ensam. I framtiden.

Annonser

4 responses to “Ensam

  1. Det låter fullt normalt tycker jag… Vi vill väl alla vara en del i ett större sammanhang.
    Du vet att jag har familj, syskon och barn.
    Men jag har också varit utan allt, varit utan det där skyddet.
    Jag vet att familj inte enbart är blodsband, det är de personer vi väljer.
    Vi är nog många som valt in dig i vår familj.
    Du kommer aldrig vara ensam, vår familj är stor, galen och varm.

    Älskar dig!

  2. Förstår vad du beskriver, på mer än ett sätt. Dock så finns inte alltid det rosa skimret runt att ha syskon, de kan stå för precis det motsatta. En familj är inte baserad på blodsband, utan på människor som vill höra ihop, det är mycket viktigare än blodsband. Jag har syskon, men har inte den glädjen tyvärr av dem som man tror funkar per automatik, det funkar inte så i våran familj tyvärr. Men vänner, de väljer man själv och har man riktigt goda vänner så blir de ens familj, och det är inte fy skam, det kan vara bättre än den ”riktiga” familjen som inte finns där för dig på något sätt. Så nej, din romantiska bild av syskon stämmer inte. Men man kan ha det sämre än att ”bara” ha riktigt goa vänner. Kram på dig!

    • Inser att det är så med förvåning. Att man inte alltid har det förhållandet syskon emellan. Men ja, riktigt goda vänner kan komma att bli familj utan tvekan. Det är jag innerligt glad över.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s