Sola försiktigt

För någon månad sedan insåg jag att ett födelsemärke på ryggen kliade, det ska det ju inte göra… På telefon till KS hudklinik och få en tid. Väl där hittade läkarna ytterligare två prickar att ta bort. Ett tog de direkt, en liten en på ryggen, de två större skickade de vidare. 

De två togs i går. Idag ringer läkaren från KS för att berätta att den lilla pricken var en tumör. Malignt melanom igen, på ryggen denna gång. Tumören är minimal, de kommer operera igen för att försäkra sig om att allt är borta. 

Älskade sambon är stark och modig nog att sköta sår, förband och ta stygn. Jag beundrar honom för att han klarar det. Själv hade jag gått sönder av att se honom ha ont. Han hanterar det på sitt eget sätt genom att packa tält, sovsäckar och putsa kängor. 

Barnen är fantastiska, bonusdottern klappade armen i går och sa glatt ”Ciao Ciao pricken”. Bonussonen är mer orolig, han undrar mer handfast hur många stygn och hur det ser ut, det är ingen hemlighet – han har fått peta och känna. Hellre att han vet än att han oroar sig. 

Jag? Jag äter ostbågar. 

Jag vet att det kommer ordna sig, jag vet att det blir bra, jag vet allt det här – men hjärnan och hjärtat oroar sig. Så är det. 

Nu väntar ytterligare kontroller på KS, liten operation, ett större ärr och jag som är så himla dålig på att bara sitta still?! 
Kan vi enas om solskydd i sommar? Inga röda näsor, axlar eller urringningar? Tack ! 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s