Kategoriarkiv: Poesi?

Vän

Jag har en vän. Jag har förstås (som tur är!) flera men den här vännen, hon är magisk med ord.

På Twitter heter hon något så romantiskt vackert som @Stundomsinnat. Bara en sån sak?

Hon har höns med namn som Tyra, Pricken, Prillan och Dobby. De värper färgade ägg. Tänk ett turkost ägg till frukost? Lyckan i det.

Hon bor vid en åkerkant, har nära till en å och i en vrå invid husväggen har hon ett persikoträd.

Hennes tweets är lika korta som alla andras men på 140 tecken kan hon beskriva en värld. Ge oss dofter och bilder av hennes liv. Se hönsen som går in i huset, katten som sover i solstrimman, dottern som berättar en historia.

Ibland sparar jag hennes tweets och sen läser jag dem i följd för att känna magin.

”Binder upp rosor. Utan handskar och med kycklingar vid fötterna. Allt för spänningen.”

Jag hoppas du kommer skriva tills pennan glöder, varav ditt hjärta är fullt. Jag älskar dig min vän och beundrar dina ord oändligt.

Vana

Tänk vad fort man vänjer sig.
Ett leende, ett steg, andetag …
Jag saknar. Det gör nog du med.

Saknas mig

Du saknas mig.
Dina tankar livar inte längre upp mig.
Dina funderingar hörs inte längre i mitt öra.
Ditt skratt blandas inte med mitt.

Vissa själar gör ondare än andra att mista.
Vissa dagar har mer smärta än andra.
Vissa tankar borrar in sig mer i hjärtat än andra.

Morgon

Somnar när älvorna dansar men vaknar av en kyss, värmen av din kropp, känner leendet mot min hud. På väg mot ingenstans.

20120616-234040.jpg

Tomt

Har ingen tillit kvar att ge.

Har inget värde, ingen själ.

Tom. Som de döda.

Som flugit sin väg.

Du?

Din hand på min kind.
Din värme mot min kropp, med kärlek i ögonen.
När du sträcker dig efter mig, när dina fingrar smeker min arm.
Leendet i din röst, glädjen när jag hör den, samförståndet och skrattet.
Lugnet och tilliten, glädjen över att vara tillsammans. Tystnaden när ord inte behövs, när andetag är nog.

Du.

Väv

Väver en filt av drömmar, minnen och fantasi. Ser himlen öppna sig.
Vill bli sedd, smekt och älskad.
Vill ge och ta, som en ändlös dröm.

Under min filt av drömmar.

Säker

Ibland är inget säkert
Ibland är allt på plats, stjärnorna står rätt.

De dagarna och nätterna är jag säker. Övertygad och övertalad.

Andra dagar och andra nätter, när världen lutar åt ett annat håll. Då är jag inte säker på något.

Tänk som det kan bli.

Mörker

I mörkret kan jag låta tanken vandra fritt.

Känna glädjen från då,
Fnisset som rullade fram,
Känslan av lycka som gnistrade i luften,
Girigheten samlade allt i en hög,

Nu i mörkret sprider jag ut det som en varm filt över mig.

När det känns som om man är ensammast i världen.
Som om alla andra är klokare, bättre rustade och gladare.
När jag är ensam.
Inetsat i mitt sinne.
Ditt leende när du sov.
Dina fingertoppar mot min hud.
Då var jag inte ensam.

Drömmar.